Japp, jag ska para Etna till nästa löp i Dec, har kontaktat några intressanta Kennlar med mycket intressanta hanhundar  så nu väntar jag bara på svar ifrån dem.. Ska fixa vetintyg på Etna eftersom hon är över 7år men hon har haft 2 kullar tidigare så det går bra.

Jag kan ju säga att jag letar efter lite mörka hanar till min tik  med bruksmeriter och gärna fina utställningsmeriter ;-)

Ja vad hittar ni på där ute? Själv gör jag inte så mycket, mest seg och trött och vill sova..

Igår när jag var på begravingen kom det fram en kvinna till mig som är kusinbarn till min mormor, hon berättade att hon bodde i Värmlands Nystäter (utanför Säffle) och att hon älskade hästar och hundar, hon hade en blandis schäfer/gråhund men ville gärna ha en renrasig scäfervalp.

Jag berättade att planerna var att para min tik med en schäferhane från Ö i December när hon löper, så då ville hon köpa en valp av mig  Inte dåligt att ha valpköpare innan ens tiken blivit parad. Ska bara fixa vetintyg på henne då hon är 8år men sist jag pratade med vet om det sa han att det inte var några problem.. Så nu ska jag försöka få tag på hannen. Har en annan jättesnygg hanne med supermeriter också i A.

Lite bakgrundsfakta:

Vi ett lesbiskt par som valde en donator för att skaffa barn, samma donator till båda barnen. Han bor i Stockholm och vi valde honom för att vi ville att barnen skulle kunna kontakta honom när de blev äldre om de själva ville och att vi skulle ha lite sporadisk kontakt under deras uppväxt. Pappan är döv, har asbergers och adhd.
Jag har ensam vårnad om min flicka och min fru om sin flicka. Pappan skulle godkänna en parteradoption.

Nu till hela strulet:

Pappan har i mejl uttalat sig om att han bara sa att min fru skulle få adoptera min flicka för att jag inte skulle råka få missfall eller göra abort om han skulle säga nej (skrev det till min bästa väninna)
Han har mejlat ofta, iblandfler mejl per deg där han kräver att barnen lär sig teckenspråk för att kunna kommunicera med honom och det är ok, vi går ju på teckenspråkskurs för att lära oss så vi kan lära barnen. Han kräver att kontakta läraren i teckenspråk men jag förklarade att det har inte han med att göra för det är Jag, min fru samt 2 pedagoger från Kommun som går kursen, barnen har inget med den kursen att göra mer än att vi lär dem det vi lärt oss, då blir han sur och kräver delad vårdnad. Vi kontaktade soc ang detta och socialsekreteraren mejlade pappan om att vi sköter barnens teckenspråksutbildning och han godkände detta och sa att han inte skulle nämna det något mer utan att vi ska ha uppföljning om ett år för att se vad barnen lärt sig. Han har nyligen kontaktat mig återigen om teckenspråksutbildningen. Han skulle tidigare fått en fullmakt för att kunna strida om mer utbildning till barnen i tckenspråk, det finns iof inte mer det kan erbjuda än det som vi fick men denna fullmakt blev inte aktuell iom att han godkände att vi skötte barnens teckenspråksutbildning, nu frågar han efter fullmakten så han kan diskutera med förskolan vilket jag säger nej till, han får prata med mig istället (mejlar ihjäl dem annars)
Han tycker att vi ska åka till honom 4v/år men han vill inte komma hit, varav 2v sammanhängande och jag har sagt att det kan vi inte för jag har bara 3v semester och vi kan inte lämna djuren i två veckor när vi har hästar, åsnor, katter, hundar och höns. Han godkände tidigare  att vi skulle åka till honom 3v/år men nu har han ändrat sig igen. Jag vill inte skicka iväg mina barn till en än så länge vilt främmande människa utan att någon av oss mammor är med, Joline är 8mån och Michelle blir snart 2,5år. Michelle är jäkligt blyg och det är hon även med människor hon träffar flera gånger i veckan.
Han vill veta i detalj vad det äter till frukost, lunch osv.. Då är det väl något fel??
Han skriver aldig och frågar hur barnen mår, det handlar hela tiden om honom bara.. Han mår dåligt över att inte träffa sina barn men vi har sagt att han är välkommen hit men de vill han inte för han har minsann bestämt att vi ska vara elaka och osociala mot honom..

Vad gör man? Jag blir så jäkla ledsen på honom när han aldrig kan göra som vi sagt, han måste stöka hela tiden och hota med än det ena och än det andra. Nu har han fått för sig att vi ska kontakta en barnpsykolog för att dnne ska kunna tala om hur barnen ska umgås med pappan för att få bra kontakt... VA??? Hur ska någon annan kunna säga vad som är bäst för barnen?

Jag vet inte vad jag ska göra, mejlade pappan om att jag inte orkar mejla just nu med tanke på mormor och så, han beklagade sorgen och sen körde han på för fullt med sina mejl igen.. Varför kan han int respektera det?

Jag förklarade för honom att vi vill att han träffar barnen och att de ska lära sig teckenspråk utan att han ska tjata och gnälla hela tiden, hade vi inte velat det hade jag inte ens sagt att jag var gravid med hans barn, han är fruktansvärt jobbig men jag vill ändå att barnen ska kunna umgås med honom.. Han fattar inte..

Har mejlat honom idag igen och skrev att jag kommer inte att läsa mejlen förrän till veckan, jag orkar inte med hans bråk och tjat när mormor precis är begravd och allt.

Sorry för ett långt inlägg, den som har läst ska ha stort tack som orkade med det...

Kommentera gärna

Puss